Miranda Jörgensen

• döden

Jag är en person som aldrig varit rädd för att dö. Inte ens det minsta. 

All ska ju dö, det är inget nytt... 

Men sen jag blev själv med mina stjärnor är jag L I V R Ä D D. Allt med döden skrämmer mig. Så många närstående har försvunnit att man fått ett wakeup call. Ingen vet när det är dax! 

Vad händer om jag trillar i duschen när barnen sover? Eller om jag går till tvättstugan och möter fel person påvägen.. jag har många tankar om vad som skulle kunna hända. Vem märker ens det? Det kan ta timmar/dygn innan någon förstår att det är något som är fel. Vad händer då med barnen? 
Hur skulle dom må av att växa upp utan mamma? 
Jävla skit tankar 😓

• att vilja kunna känna tillit

Jag vill så gärna känna tillit för människor i min omgivning. Men jag kan inte. Varje dag slåss jag mot mina inre demoner som gör att tillit för mig är omöjligt. 


Det gäller verkligen allt! Barnen, mig själv, löften om händelser som ska ske ect. Det är så tufft. Men allt har sin förklaring. 
I mitt liv har jag blivit sviken fler gånger än jag kan räkna på mina händer. Detta är då alltså större svek. 
Jag har förlorat relationer med både sambos/pojkvänner och även nära, riktigt nära vänner. 

Jag hatar detta. Ibland behöver jag be om hjälp! Men jag vågar inte, för jag är så jävla rädd att stå där ensam oavsett vad personen gav för svar. 
Det är egentligen inte det brutna förtroendet som gör ont, utan hoppet som raserade, dagen som blev svårare eftersom alla rutiner bröts. 

Klassiska kvälltankar😴🤔

• halloweenfest

Igår fick jag hem Williott en dag tidigare. Detta eftersom vi skulle på halloweenfest hos min "farmor och farfar". Det var jätte trevligt och kidsen uppskattade lite tid med släkten! 

Williott tyckte dock alla utklädda var lite obehagligt! 
Jag hoppade över att klä ut mig så barnen iallafall kände igen mig! 😇

Idag ska vi hämta hem vår stora prins från sin pappa! Äntligen! 
Sen följer Betina även med oss hem! Ska bli så mysigt! 💗