Ett nytt kapitel

Nu har vi vänt blad, ett nytt kapitel i vårt liv har startat! 
Onsdagen den 30 Mars fick vi ta med oss Williott hem. Vi fick för första gången någonsin sätta lilleman i en alldeles för stor bilbarnstol. 
Så nu har vi hemsjukvård! Fantastiskt hur snabbt det faktiskt gick, trots att dagarna där var hemska och långa gick dom märkligt nog ganska fort. 
Andningslarmet fick följa med hem, men plockades bort i måndags! För då var lilla W i graviditets vecka 35!

Alvin hade inte en aning om att vi skulle komma hem, så han var så chockad och glad! 
Men där finns en fråga som fortfarande ständigt ställs: "ska du vara hemma länge nu mamma, eller ska du ta med lillebror till doktorn igen?!"
Älskade fina Alvin! Detta har varit otroligt jobbigt för honom också! 
Många runtomkring glömmer bort Alvin i allt detta! Allt handlar plötsligt bara om hans lillebror. Vilket gör honom otroligt ledsen! 

Williott blev en månad i förrgår, det är sanslöst hur han växer! Lillebror är nu 42,5 cm lång och väger 2310g!
Lilla parvel! 







Lördagskväll

Igår kom jag äntligen hem till Alvin! Det var helt fantastiskt! Finns det något finare än lyckan i ens barns ögon!?
Vi hade en toppen dag och bara gosade med varandra! Käkade pizza till kvällsmat och hade mellomys såklart! Första året Alvin uppskattade att kolla Melodifestivalen med mig!!
Givetvis plockades det fram saft, godis och chips. 

Rasmus åkte in till Williott! Saknade efter dom båda var hemsk. Men helt sanslöst vilken bra pappa han är! Fick två otroligt fina bilder på dom lite senare på kvällen när dom låg i känguru tillsammans! Det är när Williott ligger på Rasmus bröst, hud mot hud! 

Idag beger jag mig tillbaks till sjukhuset, både med lycka och sorg. Lycka över att få Williott nära, sorg över att Alvin och Rasmus inte är där! Men dom kommer säkerligen förbi i veckan och kramas med oss! 
Som jag upprepar gång på gång, två steg fram, ett steg bak.
Williott hade ju gått upp bra i vikt! Men gulsoten kom tillbaks, så nu är det solning som gäller igen 💚





Tiden här

Dagarna här går sakta, tycker man för stunden iallafall. Men för mig är det helt ofattbart att det var en vecka sen Williott kom till världen! En hel vecka sedan jag låg på operationsbordet med den bästa tänkbara sambon i hela världen! Det är sanslöst att jag redan varit mamma till två i en vecka. 
Samtidigt som jag vill frysa tiden vill jag att den ska gå snabbare så vi kan börja leva som en familj. 

Jag får många frågor om hur länge vi ska vara på neonatal. Det är det faktiskt ingen som vet. Allt beror ju såklart på hur det går här. Som sagt två steg fram, ett steg bak. Men det är minst 3 veckor till säger läkarna. Han ska ha kommit till graviditets vecka 35+0 innan vi ens tittar på det. Imorgon är vi i 32+0.
Men det kan vara allt från 3 veckor till månader. Så jag tar en dag i taget!

Igår kväll kom världens bästa chef och en underbar kollega igen. Dom överöser mig med paketer! Fick en pyjamas, ett set  kläder och strumpor av alla på jobb, sen en speldosa av mina 3 chefer, kläder till mig av dom som kom igår och mat!!! Maten var fantastisk, grillad kyckling och potatissallad. Sen godis, tidning, chips och Cola! Vilka underbara människor! Blir helt rörd❤️





Fredag

Idag är det fredag, en dag äldre blir han, min ministjärna. Imorgon blir han en vecka, tiden går långsamt men ändå är det ofattbart att han redan blir en vecka. 
Kan knappt föreställa mig att det var en vecka sedan jag låg skräckslagen på en brits utan att kunna känna mina ben! 
Men samtidigt fick jag den bästa lördagen någonsin, jag blev 2barnsmamma! 

Idag blir det en lugn dag med lilla Williott. Massvis med mys inne på hans rum. Har inget spec inplanerat så vi får se vad dagen har att bjuda på! 
Imorgon åker jag hem till Alvin igen och Rasmus åker till Williott! Så jag får en dag med lördagsmys med stora prinsen! 
Vi har bestämt oss för att gå till affären och handla mängder med lördagsgodis! 
Sen mysa framför en film hela kvällen och äta gott! Fantastiskt! 

Nu på morgonkvisten vägde dom bebis, han har börjat gå upp igen! Oj vilken lycka! I förrgår vägde han strax över 1400g och idag strax över 1500g! Lilla hjärtat vad jag blir stolt! Äntligen ett steg fram 💚





Äntligen

Hela min kropp skriker av fullständig lycka! Idag fick jag komma hem! Idag fick jag en permission på 3 timmar. Det var otroligt jävla tufft att lämna Williott ensam på sjukhuset. Men jag vet att han har världens underbaraste personal som tar han om honom! 

Nu började min permission i total kaos då bilen Rasmus hämtade mig i valde att dö. Den la totalt av och vi satt fast. 
Jag börjar hysteriskt gråta och tänker att nu är det kört, nu rök denna permissionen och nu gick planerna åt skogen. 
Men efter många om och men kommer Rasmus bror och hans kompis och hämtar oss! Så nä planerna höll, fast med en viss försening! 
Vi hämtar upp en stor god familjepizza och åker hem! 
Givetvis är Alvin hemma när vi kommer. 
Åh vilken otrolig lycka! 

Vi myser och äter tillsammans, pratar och förstunden känns det precis som vanligt. Att jag bara ska få vara hemma. Men när vi ätit upp och jag går in på Alvins rum så raserar det igen. Jag sitter på sängen och ser alla hans fina verk, pärlplattor på golvet, pussel och allt möjligt han skapat när jag inte varit där.
Återigen så brast allt, Alvin kommer in och frågar varför jag är så ledsen. Med gråten i halsen förklarar jag att jag bara vill ha hem lillebror och vara tillsammans allihop. 
Han tittar mig djupt in i ögonen och säger så där sött: "men mamma, lillebror är sjuk och får inte komma hem nu. Du måste passa honom, annars blir han rädd" 
Jag smälter, hur tusan kan denna 3 åring vara så klok?!
Som jag älskar mina prinsar, alla tre 💞





En orolig natt

Det tog många timmar igår att få kroppen att komma till ro. Sov i omgångar och vaknade av mardrömmar. Tankarna flödade, tänk om något går fel med Williott, tänk om Alvin tycker jag är en usel mamma, tänk om Rasmus tycker detta är alldeles för påfrestande... Ja allt var somsagt bara jobbigt inatt. 
Men samtidigt så vet jag om att jag gör vad som krävs för stunden. Jag älskar min familj mer än vad jag ens kan försöka beskriva. 
Detta är inte någons fel, vi gör vad vi kan för att pussla ihop ett skadat liv.  

Men det var så fantastiskt skönt att mina killar kom igår, att se lyckan i Alvins ögon över att han var en storebror nu. Han var så rädd över att pussa sin lillebror, för tänk om han blev rädd. Alvin hade så otroligt mycket att berätta för mig och för lillebror! Stoltare har jag aldrig någonsin sätt honom! 

Nu ska jag försöka få i mig lite frukost för att se krypa ner till Williott och bara vara. Ge honom massvis med närhet och kärlek ❤️




Finbesök!

Den underbaraste kvällen på hela veckan! Alvin och Rasmus kom hit ikväll, Alvin fick för första gången träffa sin lillebror. Tyvärr har jag inga bilder då jag var totalt uppe i varv med att bara njuta av att ha dom här. 
Det var helt fantastiskt att få ha alla mina pojkar nära mig. 
Alvin var så himla stolt, han pussades, kramades, hjälpte Williott med maten, vi läste böcker och återigen bara spred kärlek. 
När jag såg honom komma springandes imot mig i entrén skrikandes "maaammaa", då var jag på bristningsgränsen! Jag kände hur tårarna satt i halsgropen! 

Men sen kom den tuffa biten, ett avsked. Han förklarade att han inte ville till förskolan, att han ville bara stanna hos oss. Han pussade och höll fast mig, grät och man såg hur påfrestande det var. Efter många om och men valde han att springa med Rasmus och busa ändå. 
Jag själv hann inte ens in i hisshallen innan allt brast. Jag hatar denna situationen och jag hatar neolivet! 
Jag sitter fortfarande med tankar som far iväg, illröda ögon och sprängfull av tårar! Jag vill ha min familj samlad! 
Låt denna tiden gå fort, hela jag brister 




Förmiddagen

Hela förmiddagen har jag legat och gosat med Williott! 
Matat, bytt blöja och bara varit. Det är en otrolig trygghet att krypa ner i sängen med honom på bröstet. Där kan man släppa det mesta för en stund.
Gjordes även en vägning när jag kom in imorse vid 9 tiden. Han fortsätter gå ner ytterligare lite till och väger nu strax över 1400g! 💛




Godmorgon

Godmorgon världen säger vi!
Igår fick jag prata en lång stund med Alvin i telefon, många frågor. 
Han tyckte allt att det var dax för hans mamma och lillebror att komma hem nu. Han har ju väntat sååå länge! Han berättade vad han gjort om dagarna, vad han lekt med på förskolan och vad han ätit. Men den viktigaste biten i samtalet enligt Alvin var vad hans lillebror faktiskt heter. Han tycker Williott är ett så fint namn MEN han kunde ju faktiskt fått hetat Alvin. För det var ju bättre haha! 
Efter ca 20 minuter hade han pratat färdigt och jag begav mig in till lilla Williott igen. 

Han skulle sondas kl 21 så jag passade på att duscha innan jag gick in och la mig hos honom. Bestämde med personalen att jag skulle ligga där med honom till ca 22 för sen skulle jag sova. 
Läste lite på min bok under tiden som jag fått av min chef. Men ögonen blev allt tyngre. Så vi somnade där. Hann med en matning till kl 23. Sen lämnade jag över honom i kuvösen igen kl 00. 
Älskade lilla parvel, det är så jobbigt att inte kunna ha dig nära dygnets allt timmar. Att inte kunna sova bredvid mitt barn. 💛






Vi fortsätter kämpa

I alla dessa blandade känslor mellan gråt, undran, förtvivlan, skratt, glädje och saknad kämpar vi på. Här tar vi varje dag som den kommer och lever i nuet. 
Det är snart 1 vecka sen jag träffade Alvin sist, saknaden går inte ens att beskriva. Jag känner ett sånt otroligt hat mot mig själv över att inte vara hos honom nu. Aldrig har jag varit utan honom såhär länge. Jag pendlar mellan gråt över att inte kunna vara en mamma till honom. Samtidigt som jag känner sån otrolig tacksamhet över att Rasmus står vid hans sida genom detta. Rasmus är där och svarar på alla hans frågor, nattar honom, lagar hans mat, borstar hans tänder och är just nu en enorm stöttepelare för honom. Ja givetvis för mig också!

Jag lever kvar i vårt sjukhusliv med Williott och hans utveckling. Varje dag är ett stort steg i rätt riktning. Här får man tänka: "två steg fram, ett steg bak".
sålänge det är just 2 fram och 1 bak så är vi 1 längre fram. 
Williott utvecklas och frodas och just nu är det de viktigaste. Han ligger nu i solning eftersom dom hittade gulsot när dom tog prover. Något han även får är en såkallad "kaffespruta" som ska hjälpa honom att andas lite snabbare. Han har andningsuppehåll lite förofta så han får två såna sprutor om dagen. 💜






En styck lillebror

Detta kom som en chock för många. Vi hade valt att inte gå ut med det på sociala medier alls. Dom närmsta visste men annars var resten ovetandes. Frågade man så svarade jag ärligt. Men annars fick man anta! 

Alvin blev storebror igår. Till en liten pojke på strax över 1600g. Denna lilla parvel föddes i v 31. Så han var tokliten Men så otroligt fin! 

Jag har haft en otroligt jobbig graviditet, förtidiga värkar sen v 23. Så sjukskriven väldigt länge. Pang boom så gick vattnet den 1/3. Åkte in den 2/3 efter jag rådgivit med min barnmorska. Blev givetvis inlagd när jag kom upp på förlossningen. Dom gör ju allt för att stoppa det tills man hunnit få kortison för litens lungor. 
Så jag låg med dropp och intravenöst antibiotika för att undvika en infektion! 

Den 4/3 kopplades mitt värkhämmande dropp bort. Den 5/3 började jag få mycket värkar igen. Så dom går in och kollar om jag öppnat mig. Jovisst 2 cm så då var förlossningen iallafall på gång. 
Men sen mitt i allt får jag feber, lillemans hjärtljud stiger som tusan! Dom ska ligga mellan 140-160 slag per minut. Lillebrors låg på nästan 200...

Så jag ringde Rasmus och bad honom komma, det var verkligen dax denna gången. Ber honom att inte stressa men att det var hyfsat brott! 
När kl är 16.30 stormar personalen in på mitt rum. Kastar av mig mina kläder och på med op kläder, kateter ect ect. Mitt i allt säger dom: "om 10 min snittas du"...

Jaha?! Men Rasmus då?! Jag fick fullständig panik! Ringer Rasmus och som väl är hade han nyss kommit till sjukhuset. Så han hinner precis parkera sen får han upp för att hinna vara med. 







Godmorgon!

Precis klivit upp ur sängen med Alvin för att snart bege oss till förskola och jobb! 
Ibland undrar man varför allt ska börja så tidigt på morgonen, så skönt det hade varit att börja jobb kl 11 istället tillexempel. 

Idag åker även Alvin iväg till sin pappa och hans familj. Alvin uppskattar det, men det gör inte denna mamman.. Jag saknar honom så när han är borta! På söndag kommer han hem igen och då blir det kalas för den blivande 3 åringen! 

Igår körde vi en tur till hembygdsparken. Han uppskattade verkligen att bara få gå där och lulla runt med mig och Rasmus. En simpel men givande utflykt! 
Blev även en tur mot pappa när vi ändå var i trakterna! Gott att bli bjuden på kvällsmat och slippa laga själv! 
Rasmus min pärla ställde ändå sig och gjorde en portion mat till mig när vi kom hem så jag kan ha med mig på jobb idag! 








Framgång

Tänkte försöka hålla bloggen mer aktiv igen, tråkigt att den bara ligger! Det är så kul att kunna gå tillbaks och läsa om allt som hänt, mina känslor, har jag pusslade ihop mitt liv innan ect! Så det jag skriver nu kommer garanterat vara lika kul att läsa om något år!

Jag har inte lagt in ett enda inlägg sen Rasmus tog studenten! Så mycket har hänt sen dess! 
Vi lever superbra ihop både jag, Rasmus och Alvin. Jag trivs som fisken i vattnet med vår familj och vår verklighet! 

Jag jobbar kvar på Skandia och kunde aldrig tänka mig en bättre arbetsplats! Egentligen vill jag utbilda mig till sjuksköterska och vidare till barnmorska. Men har inte den blekaste aning om jag vill släppa denna karriären för skolbänken i 6 år! Blir kvar här länge till iallafall!! 
Rasmus ska på arbetsintervju och det rullar på för honom också! Han hade ju en anställning över sommaren som nu löpt ut. 

Sen lilla Alvin fyller ju 3 år på måndag! Kan inte förstå varför allt gått så snabbt och vart tiden tagit vägen! Är verkligen tacksam för jag fått en sån sprallig liten pojk! 

Sen att Rasmus tar ett så fint ansvar över Alvin och verkligen visar upp hur stolt han är över honom får mig att känna sån glädje. Idag ska han tillexempel hämta honom på förskolan och köra ut med honom till Ängelholm där jag sitter och jobbar. Så vi tillsammans kan gå ner på hembygdsparken! 
Fantastiska killar jag har runt om mig🌸💞







Studenten

Igår tog mitt fina hjärta studenten, nu är han välkommen ut i hela vuxenlivet. 
Jobb har han redan ordnat så den biten kan vi checka av från vuxenlistan! Jag är så stolt! Så oerhört tacksam att jag fått följa honom alla dessa åren. Att få se honom utvecklas till den individ han blivit idag!
Så stor förändring jämfört med för 7 år sen! Att han lyckats ta sig hela vägen hit trots allt skit han varit med om! 

Igår var en kanonbra dag, att få tillbringa den med honom och se lyckan i hans ögon! Tack hjärtat för du är du! Min största kärlek och min the One! 
Jag älskar dig ❤️❤️❤️








Mysiga sol

Härliga vackra sol, varför gömmer du dig så ofta?!

Idag började jag mitt nya jobb, känner att detta kan bli lärorikt för mig och väldigt givande! Här med är jag mötesbokare för Skandia! 

När vi kom hem idag kikade Denise och Thor förbi, trevligt! :)
En superglad Alvin som älskar besök! 
Lagade ihop lite fläskstek, potatismos och gräddsås som fick bli dagens kvällsmat! 




För mycket

Som vanligt är jag urkass på att uppdatera här. Men när jg har förmycket tankar som jag inte har någonstans att göra av öppnas bloggen! 
Ser att folk fortfarande är inne och läser varje dag, så tänkte uppdatera lite.

Efter lillbebis bortgång har det varit svart, tomt och oerhört svårt att acceptera! Jag hatar min själv för jag inte bad om en ensam kremering och fick strö bebis aska. Vårt barn fick ligga med andra små och kremeras tillsammans. Jag vet inte ens vart hen tog vägen efter kremeringen. 

Jag gick även ner i en depression/ångest, detta var tydligen en utmattningsdepression. Så jag blev som väl var sjukskriven! Jag stod med tårna på bristningsgränsen när detta hände. 
Dom började misstänka giftstruma, trodde att graviditeten löst ut det. Men tack och lov var det inte de, utan bara kassa värden när det gällde allt annat.

Men sen kommer det alltid något gott med det onda har jag fått lära mig! 
På måndag börjar jag nytt jobb! Jag ska börja jobba för Skandia i ängelholm!
Den lyckan, att få gå ner i arbetstid och slippa känna sig urkass varje gång man hämtar Alvin sen på kvällarna! 
Jag håller kvar mitt jobb på helgerna, kan lixom inte riktigt bryta mönstret vad det gäller jobb riktigt än! 





Hela världen

Ibland känns det som hela världen stannat upp, att jag fick en käftsmäll så hård att man ser svart. 
Efter allt som hänt har jag grävt ner mig i jobb, jobbar nu 7 dagar i veckan.. Jag var aldrig hemma och återhämtade mig, jag jobbade mellan skrapning och cytotecbehandlingen. Jag ville bara fly. 
Men sen har jag också mina två stöttepelare! Alvin och Rasmus har verkligen visat att mitt liv inte hade funkat utan dom. Att en så liten människa som Alvin kan bringa så mycket kärlek, lycka och förståelse är för mig fortfarande ofattbart. 




Nej du finns inte

Jag är så äckligt trött på mina såkallade vänner! 
När jag går igenom den svårare och absolut tuffaste tiden i mitt liv är ni inte där! Ett meddelande på Facebook om vad som hände, ett "finns" i loggen eller ännu värre att man inte skriver alls. 
Ni vet vart jag bor, ni är medvetna om att jag varit hemma efter allt. Men ingenting inte ens ett sms från människor som kallar mig sin "bästavän".

Det är inte upp till mig att ringa dig och berätta, söka stöd. Vänner som bara är där när det passar dom och när jag mår som bäst förtjänar inte mig!
Kan du inte finnas där när jag är som starkast ska du inte ha mig när jag är som bäst heller!

Men tack till mina riktiga och fina vänner som alltid faktiskt är där! Speciellt tack till Betina och till min Rasmus!💗



Alvins syskon

Alvins syskon kommer aldrig få träffa Alvin, för h*n dog i magen och fick komma ut i v 15. Detta fick vi reda på den 16 februari. I 5 dagar fick jag medvetet bära detta barn dött i min kropp. Natten mellan fredag och lördag kom denna lilla lilla varelse ut. Så liten med ändå så fin. Antydan till små små tår och fingrar. 
Allt var så litet, så fint men samtidigt så hemskt. 

Det var en fruktansvärt lång process med 14 tabletter cytotec på 24 timmar. 
Ändå var inte allt klart där..
Några dagar senare fick jag en infektion i livmodern, så 2 antibiotika kurer på det.
Men fortfarande delar av moderkakan var kvar. Ny cytotec igen i måndags men ingen verkan..
Så återbesök igen i fredags och fick då en op tid. Så sövdes kl 13 och rensade livmodern från alla rester. En såkallad skrapning.
Nu arbetar vi oss tillsammans igenom detta. 💕



Gravid med Alvin 2012

Fick en fråga på ask precis om hur jag gjorde när jag var gravid med Alvin. 
Jag fick reda på att jag väntade Alvin i februari 2012. Jag var då i v 7. Jag grät av rädsla, jag var 17 år gammal. Ingen färdig utbildning, ingen egen lgh, hade varit tillsammans med steff i ca 3 månader eller något när jag blev gravid.

Jag var ärligt talat livrädd, inte för att jag betvivlade att jag klarade av ett barn, utan för jag inte visste hur jag skulle berätta eller lösa allt!!
Jag berättade för mamma samma dag, hon fick mig att tänka på vad som faktiskt var bäst. Då började tankarna gå åt att behålla. Men inte förrän ultraljudet som fastställde vilken vecka jag var i var jag 100% säker. 

Efter det började jag berätta för pappa ect, han tog det inte superbra. Men samtidigt har min pappa aldrig sätt saker jag gör som positivt, oavsett vad det är. Så det viftade jag mest bort.

Steffs föräldrar tog det helt ok, inte så mycket respons kan jag tycka. 
Sen skulle man berätta för alla klasskompisar ect. Jag skrev faktiskt bara: "bebis<3" på Facebook. Var lättare att hantera alla frågor, negativa kommentarer ect där.

Sen började lägenhets sökandet, jag hade hyfsat lätt att få lgh eftersom jag fyllt 18, hade inga skulder, en inkomst (mammapenningen) sen mamma som borgenär. Så tog väl 2 månader att få. Så vi flyttade till en etta i Åstorp i juli månad och Alvin var beräknad i september. Sen flyttade vi till Perstorp när Alvin var 7 månader. Sen gick jag tillbaks till gymnasiet när han var 11 månader och tog sista året. Började även jobba samtidigt,deltid.
Undrar ni något mer får ni fråga :) 





Tidigare inlägg
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!