min förlossning
Folk har frågat om hela min förlossningsberättelse! Så jag tänkte ta och berätta den för er nu! 
Allt började med att jag hade en planerad igångsättning den 5 September! Fick bara en tub gel på livmodertappen den dagen för att se om något hände! Den skulle utplåna den helt. Det hände inte så jättemycket mer än att jag låg med kraftiga sammandragningar så jag inte kunde sova! Jag fick en massa tabletter för att kunna somna så vi kunde ge mer gel dagen efter. Jag somnade såklart och sen när jag vaknade käkade vi frukost sen vid 9 satte dom nytt gel. Detta gelet ska sittai 6 timmar. Under tiden bad jag om att få gå ut och gå så atyt något kunde hända. Hur drygt är det inte att bara stirra in i en vit vägg?! 
När vi kom tillbaks vid 12 åt jag min lunch. Sen bestämde dom sigför att kolla tappen lite tidigare. Så vid 13.00 kollade dom den! Då var hela utplånad så nu tog dom hålpå hinnan och vattnet gick (var då öppen 2,5 cm sen innan)! Kort därefter började värkarna. Det tog inte mer än 10-15 min. Dom kom in och frågade vid 14 tiden om jag ville ha någon smärtlindring men det ville jag inte. En timme senare ringde jag på klockan och sa att jag ville ha bad som smärtlindring så det fick jag! Men fy i helvete! Det blev ju bara värre... Tyckte det gjorde så förbannat ont att ligga där i vattnet, skällde även ut steffen för han inte satt stilla xD Vi ringde på klockan och personalen kom och hjälpte mig upp. Kände mig som en halvt överkörd valross -.- Fick en sån grej som man lutar/hänger sig över när man går, ingen aning vad det heter men med hjälp av denna skulle jag då gå in till mitt rum igen! Yeeright det tog nästan en halvtimme!!! Stannade och fick värkar hela tiden! När jag väl var inne på rummet hade dom förbrett lustgasen tiill mig som jag bett om. Efter några drag i den masken kändes deet som jag var i himlen! Timmarna gick o gick! Helt plötsligt börjar hjärtljuden på bebis sjunka! Lagom stress det blev i rummet eftersom hjärtljuden brukar ligga på 155 och låg nu på knappt 85! Detta gjorde dom i ett par timmar. Så fick prova att stå i olika ställningar för att hitta rätt balas till bebis!  Fick stå på knä upp mot ryggstödet (svårt att förklara). Där var hans hjärtljud som allra bäst. Så även om jag fick satans ont i knäna var det bara till att andas i masken och ta mig egenom smärtan! 
Efter ett tag kom min BM in och frågade om vi var hungriga. HUNGRIGA?!!?, tänkte jag. Men Stefen sa att han var hungrig så han fick mackor o kaffe. Asså seriöst, jag var så arg att jag kokade. Bebisens hjärtljud var dåliga, jag hade ont och han käkade?! Men fattar nu att han var hungrig, det hade gått sjukt många timmar sen han åt och han hade ju inte ont så klart han kände sin hunger! 
Eftersom bebisens hjärta var så svagt i magen fick vi göra blodprover från hans huvud en gång i halvtimmen. Usch det var superläskigt när man såg hur dom riktigt tryckte! Ännu värre efter dom tagit provet och skulle ta med bomull på hans huvud för att stoppa blodet. Dom lixom smällde med en saxliknande grej med bomullet på rakt in.. Shit lagon läskigt! 
Timmarna gick och dom frågade hela tiden om jag ville ha ryggmärgsbedövningen! Men hellno man har ju hört så mycket läskigt om denna!! Men när klockan var tio frågade dom igen och då hade jag så ont att jag trodde jag var påväg att dö. Så då bad jag om att få den och narkosläkaren kom. Han började med att ställa frågot om jag hade andra mediciner eller om jag var sjuk med något (rutinfrågor). Men seriöst jag hade ont så jag höll på att dö och var hög som ett höghus på lustgas så vill dom att jag ska komma ihåg allt det!? xD Icke så nicke! Steffen fick svara på allt sen fick jag den. Ohgud vad skönt måste jag bara säga. Nästan all smärta bara försvann! Vid 00.00 fick jag påfyllning igen eftersom den bedövningen bara varar två timmar. Sen börjde dom helvetes krystvärkarna! fyfan säger jag bara! Det finns ju ingen bedövning som tar dom värkarna! Jag skrek både det ena och det andra! Dom tog ju givetvis lustgasen ifrån mig eftersom den inte hjälper när krystvärkarna kommer. Men om inte jag fick ha lustgasen vägrade jag krysta! Så dom fick ge tillbaks den! HAHA 
Jag skrek att jag verkligen inte tänkte krysta mer för det gjorde förjävla ont och att jag tänkte gå hem. hahah yeright prova du upp och gå med dom! Efter många om och men började jag krysta! Men inte så länge som dom ville och sn slutade jag igen. Så då skällde dom lite på mig så jag hämade energi men det hjälpte inte så då kallade dom in extra personal som hoppade med hela sin tyngd på min mage! Och då, då kom den lilla plutten!!! Han var först helt tyst.. Jag hann inte reagera på det men Steffen hann. Efter ett litet litet tag började han skrika! Åh guuud min lilla bebis! Han var helt ren när han kom upp på mitt bröst och han liknade en söt liten kines! 
Jag frågade hur myckt jag sprack och svaret var rena drömmen :''ingenting'' !!! Ohyes! Vi låg och mös med vår bebis någon timme sen fick jag gå in i duschen. Steffen klädde på honom och sen fottade vi honom! Ringde även mamma och hon blev jätteglad!! När jag låg med honom på mitt bröst bestämde vi namnet! Vår fina lilla kille! 
 
Mike Alvin Ahlinder med tilltalsnamn Alvin!
3695g och var 50 cm lång!
(bilden är inne på förlossningen)