Nej du finns inte
Jag är så äckligt trött på mina såkallade vänner! 
När jag går igenom den svårare och absolut tuffaste tiden i mitt liv är ni inte där! Ett meddelande på Facebook om vad som hände, ett "finns" i loggen eller ännu värre att man inte skriver alls. 
Ni vet vart jag bor, ni är medvetna om att jag varit hemma efter allt. Men ingenting inte ens ett sms från människor som kallar mig sin "bästavän".

Det är inte upp till mig att ringa dig och berätta, söka stöd. Vänner som bara är där när det passar dom och när jag mår som bäst förtjänar inte mig!
Kan du inte finnas där när jag är som starkast ska du inte ha mig när jag är som bäst heller!

Men tack till mina riktiga och fina vänner som alltid faktiskt är där! Speciellt tack till Betina och till min Rasmus!💗